lördag, 30 september 2017 13:17

Barnavård som agerar vårdslöst (Del 1)

Written by
Rate this item
(11 votes)

Vad är det för fel med Hollands barnavårdsmyndigheter? Det är den fråga folk ställer sig efter att ha sett det program, “jakten på föräldrarna” som nyligen sändes på bästa sändningstid. Vad är det som sker i ett land som de flesta tror fortfarande är progressivt och fritt, och som även sker i andra länder? Sändningen den 9 september följdes av en andra exklusiv intervju med BVIKZ, den organisation som skyddar de anklagade föräldrarnas intressen.

Detta tv program och flera artiklar i holländska tidningar och plattformar för undersökande journalistik väckte många frågor om hur CPS fabricerade bevis mot föräldrarna, om pålitligheten i dagens statistik rörande barnmisshandel, och hur oberoende CPS läkare är eller om det finns perversa finansiella styrmedel bakom hela systemet med barnskyddet i Nederländerna.

Denna artikel är till största delen baserade på BVIKZ intervju, och är skriven så att den skulle vara intressant för läsare utanför Nederländerna - både föräldrar och yrkesgrupper som försöker göra skillnad. Den är ganska lång (det tar 15 minuter att läsa den) men det behövs för att kunna redogöra detta komplexa och känslig ämne på ett balanserat sätt. Du kan se sändningen här nedan, det finns engelska subtitlar.

Erkännandet var en “fest”.

Ända fram till småtimmarna efter sändningen ringde föräldrar till BVIKZ för att dela med sig av sina egna erfarenheter. Deras reaktioner var samstämmiga: Det hade varit en “högtidsstund” att få erkännandet. Dessa föräldrar berättade att de trott att de var ensamma om det de varit med om, att de skämdes för att berätta om vad de varit utsatta för och att de var rädda för att bli socialt utstötta, om de vågade berätta detta offentligt.

Måndagen efter sändningen gick ordföranden i MVIKZ upp till hälsodepartementet (VWS) med 200 akter. Administrationen kallade dem för “enstaka incidenter, som inte hade anledning att undersöka eller var tillräckliga för att de skulle ändra sin politik.

Tanno Klijn, ordförande för styrelsen för barnavård Veilig Thuis [VT; vilket betyder “säkert hem”] hade i TV programmet påstått att han fortlöpande förde dialog med BVIZK. Han hade i verkligheten begränsat förhandlingarna till bara tre akter, och enligt BVIKZ´s Vera Hooglugt hade de inga intentioner att fortsätta samtalen.

Diagnostik av barnen

Den stora frågan vid vår första intervju med BVIKZ, nio månader tidigare, var hur föräldrar till barn med persisterande eller kronisk Lyme borrelios behandlades av CPS. Februari 2017 initierade BVIKZ EenVandaag (Just idag) sändning om Lyme.

Kommentaren från förtroendeläkaren Doctor Worm i en föregående sändning om “barn i rullstolar, som man bäddar ner i sängen tre gånger om dagen, och som behöver få särskola, men som skulle kunna cykla till sina vanliga skolor på sina egna cyklar när VT ingripit”, verkade peka ut barn med kontroversiella sjukdomar som kronisk borrelios och ME.

Men det störande mönstret i detta andra program är att det målas ut som att det är totalt irrelevant vad barnen lider av eller vilka diagnoser de har fått för sina hälsoproblem. Den “fanatiska attityd” som advokaten Osinga beskrev VT´s förtroendeläkares inställning när de försöker bevisa att föräldrarna skadar sina egna barn, verkar helt sakna samband med de aktuella problemen.

Detta intryck bekräftas av Hooglugt. De har nu akter på barn med Lymeborrlios, ME, EDS (en smärtsam sjukdom i bindväven) oförklarliga febrar eller svåra smärtor, encefaliter, men även barn som inte kan få avföring, som inte växer på grund av allergi mot mejeriprodukter eller som har skrapmärken efter att de halkat i en simhall. Även tandläkare har börjat anmäla föräldrar, när deras barn får tandproblem (“karies”)

När BVIKZ försökte få information vid en lokal VT avdelning, visade det sig omöjligt att spåra hur många fall det var av en specificerad sjukdom som Lyme-borrelios. Allting klassas som “barnmisshandel”.

Vidare så går VT även längre än till hälsofrågor. När en skola kommer i konflikt med  föräldrarnas åsikter om en viss typ av utbildning, blir de anmälda för “misstänkt barnmisshandel” utan några begränsningar. Föräldrar undersöks nu, under misstanken att de “hindrar social utveckling” hos barnet. VT har attityden att de kan agera utanför lagens riktlinjer.

Vi får mail till the On Lyme Foundation från föräldrar i många andra länder, och detta händer inte bara i nederländerna. I UK har BBC rapporterat att åtminstone 5,000 föräldrar även där misstänks för barnmisshandel, och i ett barnsjukhus i New York blev en förlamad flicka beordrad av klinikchefen att kastas i ett betonggolv för ‘att utesluta att hon inte hittade på sina symptom’.

Antal

När vi utförde vår första intervju hade BVIKZ totalt 168 akter, som var kompletta och analyserade. Nu har vi hundratals. Det krävs mer än en arbetsvecka att få en akt komplett och sedan analysera den. Tillsammans med juristerna arbetar de för att finna en lösning på det problemet.

I alla dessa fall är föräldrarna anklagade på falska grunder. Det innebär att VT arbetar på ett ganska slarvigt sätt. BVIKZ “barnens intresse tar man inte hänsyn till. Detta är en hård kamp mellan de så kallade experterna på VT och “the Council” på ena sidan och föräldrarna och deras barn på den andra. Fakta och omständigheter som skulle visa på deras oskuld, läggs helt enkelt åt sidan. Det är så VT och the Council för ett resonemang som underminerar deras slutsatser.”

Föräldrarnas roll undertrycks

Hundratals föräldrar möter nu samma problem. Deras vårdansvar hotas allvarligt. Den Holländske professor emeritus i barnavård Hugo Heymans hävdar att “när allt kommer omkring är det föräldrarna som bäst förstår sina barn.”. BVIKZ är överens med honom. “Vi ser alltför ofta hur föräldrarnas kunskap om barnen klassas som “irriterande”. När en yrkesman har en annan uppfattning, anmäls föräldrarna till VT”.

Mönstret är likartat i alla fall. Vid minsta tecken på oenighet eller om man “har en egen åsikt i saken, så blir det först en diskussion, den följs av en konflikt och det slutar med att föräldrarna blir anmälda. “Vi har kunskapen, och det är vi som fattar besluten.” verkar vara VT´s credo. Dessa föräldrar tvingas att samarbeta mot sin egen övertygelse. Som Tibbes far sade i sändningen, de måste bevisa att de är oskyldiga.

Så vad sker med de barn som verkligen blir utsatta för övergrepp? Det finns alltfler signaler på att VT inte ingriper i fall där det förekommer verkliga problem, eftersom de är så överhopade med påhittade anklagelser om barnmisshandel och undersökningar om PCF (Paediatric Condition Falsification): ett tillstånd som uppstår hos barn där det inte finns yttre faktorer som orsakar åkomman.

Det är så att VT:s läkare, som bara erhållit grundläggande medicinutbildning, helt enkelt förbigår utlåtanden och behandlingar från kvalificerade och ibland erkända specialister. De tvingar barn att avbryta sin medicinering. I vissa fall har detta lett till dokumenterade försämringar av hälsan. I nästan alla akter finns “misstanke om Munchausen by Proxy” (MbP) med och då får automatiskt PCF spela en avgörande roll.

Det finns helt säkert ett könsperspektiv, eftersom det alltid är modern som anklagas. Särskilt när läkarna inte finner säkra diagnoser, då börjar de anklaga modern till misstänkta barnen för misshandel, och anmäler dem genast. Det finns mer att läsa om detta könsperspektiv i del 2 av denna artikel.

Söka sanningen

I kriminallagstiftningen är det normalt att söka efter vad som är “rätt”. En anklagelse bör baseras på att man funnit bevis, baserat på fakta som kan verifieras. VT har däremot erkänt till media att de inte har problem med detta. Justitieministern skrev 2016 att alla organisationer i den vårdkedja som barnavården utgör tvingas att leva upp till detta, men pekade inte särskilt ut VT. VT är den första länken i hela kedjan, och alla andra organisationer baserar sitt handläggande på deras akter.

I dessa akter går det inte att särskilja objektiva fakta från omständigheter och suggestiva eller subjektiva “misstankar, och hela kedjan förses med och agerar efter information som inte är korrekt. Ett exempel är att det saknas filter i systemet som separerar välgrundade skäl från rapporter som tveksamma motiv som hämnd eller mobbing.

Fokus på att söka sanningen är helt irrelevant i VT´s kultur. Den karakteriseras av makt, hierarki, förtryck av föräldrar och problemlösning på barnens bekostnad.

Rapporteringsfrenesi

Nationella annonskampanjer och särskilda utbildningar för läkare, lärare och andra yrkesgrupper uppmanar hela landet att “rapportera barnmisshandel”. Det är vad Hooglugt kallar för rapporteringsfrenesi i TV-programmet. Den viktigaste frågan som ju borde vara vad som verkligen är värt att anmäla ställs inte alls. En magkänsla är tillräckligt för att börja undersöka en familj.

Människor verkar inte inse hur en (falsk) anklagelse påverkar familjer. Det som nu sker är att boten är värre än soten. Dessa ingrepp skadar den sociala tryggheten för både barn och föräldrar.

Kan denna plötsliga ökning av antalet anmälda MbP helt enkelt förklaras av att en doktorand utför ett examensarbete som en av VT´s förtroendeläkare, vilket hon berättade i TV sändningen? Den pensionerade professorn i barnsjukdomar Pieter Sauer kommenterade att han bara mött denna ovanliga psykiska åkomma tre eller fyra gånger under sin fyrtioåriga karriär.

Samma sak säger den amerikanske psykiatrikern Robert Bransfield, författare till många vetenskapliga artiklar som har behandlat och vittnat i fall som dessa, och hans åsikt är att det är en ovanlig åkomma, där man kräver bevis för att skadliga toxiner använts för att få ställa diagnosen. Han stötte på endast ett fall av MbP under de fyrtio år han gjort karriär.

Fortsättning följer

Bidrar VT till social välfärd och säkerhet med sitt agerande? Är deras förtroendeläkare personer man skall lita på eller misstro? Vad blir slutsatsen av allt detta? Läs mer i del 2 av denna artikel med titeln 'Förtroende eller misstro?'

Intervju / författare: Huib Kraaijeveld

Översättning Kenneth Sandström

Read 4667 times Last modified on onsdag, 04 oktober 2017 11:49
Huib

Huib Kraaijeveld

Initiator On Lyme Foundation