torsdag, 21 september 2017 13:03

Brist på fri forskning förklaring till att man avråder från Borreliatester

Written by
Rate this item
(5 votes)

Artikeln ´To test or not to test? Laboratory support for the diagnosis of Lyme borreliosis´ av Dessau et al. publicerades 5 september 2017. Där erkänner man det patienter med kronisk borrelia känt till i årtionden: dagens serologiska tester är inte pålitliga. Men i stället för att lita på kliniska diagnoser på grund av den dåliga kvaliteten på testerna eller att använda några av alla de känsliga testmetoder som finns tillgängliga, rusar de 15 författarna mot den underliga slutsatsen: “Vi bör begränsa bruket av dessa mycket opålitliga tester endast till de människor som visar de mycket få symtom som man finner i falldefinitionen för Lyme borrelios.”

Ny kommentar på PubMed av dr. Sin Hang Lee

En ny kommentar till artikeln publicerades just och kan sammanfattas:

“Denna berättande översikt av Dessau och kollegor innehåller allvarlig vetenskaplig bias och borde inte användas som grund för att påverka beslut om folkhälsan eller som riktlinje för klinisk verksamhet.”

Dr.Lee är den vetenskapsman som nyligen stämde CDC på $ 57 miljoner för brott mot antitrustlagar och att man promotade sitt eget nyligen patenterade indirekta test för Lyme borrelios. I kommentarerna ifrågasätter han validiteten i den vetenskap som stödjer förslaget att sluta testa (och även behandla) patienterna. Här är hans kommentar:

Den berättande översikten med titeln “to test or not to test? Laboratory support for the diagnosis of Lyme borreliosis” av Dessau och hans kollegor är ett papper där författarna positionerar sig. Det är inte en systematisk review. En systematisk review tar i normalfallet med en detaljerad och överskådlig plan och man letar efter en strategi i första hand, men målet att minska bias genom att identifiera, uppskatta och göra synteser av alla relevanta studier inom ett visst ämnesområde. Den stora biasen i denna artikel där man positionerar sig är

1. Dessau och kollegor erkänner “Lyme borrelios (LB) är en fästingburen infektion som orsakas av Borrelia burgdorferi sensu lato”, nämligen en bakteriell infektionssjukdom. Men författarna som ger sken av att använda objektiva tecken för sjukdomens kliniska yttringar, men glömmer bort att nämna att det Europeiska Centret för Disease Prevention and Control kräver att man identifierar patogenets nukleinsyra i ett kliniskt prov och konfirmerar det med DNA sekvensering för diagnostik av ökande infektionssjukdomar, som Ebola. Enligt en officiell publikation som utgetts av United States Centers for Disease Control and Prevention, är grundregeln och den bästa metoden att när man utför diagnostik av infektionssjukdomar molekylär approach, särskilt analys av 16SrRNA genen när det gäller infektionssjukdomar, som antrax.

2. Dessau och kollegor hävdar att “kliniker får rådet att undvika serologiska tester när de kliniska symtomen inte pekar på LB enligt fallbeskrivningen”. Men fallbeskrivningen som skrevs av några av författarna till denna positionerande artikel är avsedda för “pålitliga epidemiologiska studier och är av stort värde i det kliniska handläggandet”, inte för pålitlig diagnostik av Lyme borrelios. Faktum är att en nyligen publicerad översiktsartikel, har två av medförfattarna (Strle och Hovius) till denna berättelse hävdat i skrift att “Påvisande av borreliainfektion med laboratorietester är nödvändig för pålitlig diagnostik, med undantag av erytema migrans.” Därför har åtminstone två av medförfattarna till denna artikel som är tänkt att positionera sig med, medverkat i en agenda för hur man skall hantera patienter med Lyme borrelios, en infektionssjukdom, i en klinisk situation, utan pålitlig diagnos mot sin egen uppfattning i sak. 3. Påståendet “Laboratorieundersökningar av antikroppar mot B burgdorferi i serum är nödvändiga för att diagnosticera misstänkta manifestationer av LB som Borreliakardit, borrelia lymfocytom, borreliaartrit, acrodermatitis chronica atrofikans och möjligtvis andra ovanliga manifestationer av LB” samtidigt som man utesluter direkt testning av DNA i blod för diagnostik av spiroketemi och det är ett bias. Åtminstone två av medförfattarna till denna artikel för positionering visste och har slagit fast att i tidiga stadier av Lyme borrelios infektioner “kan de framgångsrikt behandlas med en 10 -14 dagars antibiotikakur”, “serodiagnostiska prover är okänsliga under infektionens första veckor” och om den lämnas obehandlad “i dagar och veckor, så kan de stammar som förekommer i Förenta Staterna oftast disseminera från den plats fästingen bet sig fast till andra regioner i kroppen.” Sensitiv 16 rRNA genanalys för att upptäcka Lyme borreliae i blodprover har varit beskrivna sedan 1992. Fortsatt politik att motarbeta DNA tester för diagnostik av tidiga infektioner av Lyme borrelios  är inte längre acceptabelt.

4. Författarna av denna artikel där de positionerar sig betonar att “ett immunsvar tillsammans med kliniska fynd som hudförändringar, neurologiska störningar, påverkan på hjärtat (e.g. AV block) eller artrit som innefattar de större lederna”, men undvek att nämna att engagemanget av hjärtat kan bero på myokardit orsakad av att spiroketerna invaderar myokardiet. Författarna fokuserar på hanteringen av immunresponsen i fall av kronisk Lyme neuroborrelios eftersom “det saknas övertygande bevis på att B. burgdorferi producerar några toxiner.” Det är väl känt att Treponema pallidum, de spiroketer som förorsakar neurosyfilis, inte heller bildar några lipopolysaccarid endotoxiner. Men den har många lipoproteiner som kan inducera inflammatoriska processer. Skulle dessa författare rekommendera att man inte behandlar patienter som lider av neurosyfilis med antibiotika?

Sammanfattningsvis så är den historia som Dessau och hans kollegor berättar i sin översiktsartikel behäftad med vetenskaplig vias och bör inte användas som material när man utfärdar policy för folkhälsa eller som riktlinjer för att påverka kliniska beslut.

Referenser kan finnas under min kommentar på PubMed comment. Intressekonflikter: Sin Hang Lee, MD är ledare för Milford Molecular Diagnostics Laboratory som specialiserat sig på att utveckla tekniker för DNA sekvensering och diagnostiska tester baserat på det.

Förbättrad version av “To test or not to test?” av Gotcha F

En grupp anonyma författare som kallar sig för Gotcha F - “Scientists United Aganist Anti-Science Shills” - förbättrade originalartikeln och gör den ärligare. Den kan du hitta här.

Ett brev till CDC

Dr. Lee skrev nyligen ett brev till CDC´s nye direktör om sin oro för den globala folkhälsan. Det brevet kommer att publiceras snart.

Huib Kraaijeveld

Översättning Kenneth Sandström













































Read 2751 times Last modified on torsdag, 10 oktober 2019 18:29
Huib

Huib Kraaijeveld

Initiator On Lyme Foundation